Beslut om Superpumas nattliga utryckningar väntas snart

Gränsbevakningens helikopter. ÅU-foto

Varför ska Gränsbevakningsväsendet betala hela räkningen för att Åbo flygplats har flygledning nattetid?

Frågan ställs av kommendör Mikko Hyyppä, informatör vid Gränsbevakningsväsendet.

– Vi är den enda parten i Åbo som betalar för tjänster nattetid, 415 000 euro i året.

Gränsbevakningen och Finavia förhandlar fortfarande om priset för flygledning nattetid för Super Puma-sjöräddningshelikoptrarna. Sparkraven inom Gränsbevakningsväsendet har inte heller förändrats, enligt Hyyppä.

Riskhanteringschef Juha-Pekka Pystynen vid Finavia vill inte kommentera förhandlingsläget till ÅU.

Helikopterfrågan har överlag behandlats på ett vilseledande sätt av medier, anser Hyyppä. Det är inte så att Gränsbevakningen vill försämra utryckningsberedskapen.

– Nyhetsbevakningen har fått det att framstå som om vi inte skulle sköta vårt uppdrag, men vi kan alltid rycka ut på ett uppdrag om vädret inte helt hindrar flygningar.

Sådant händer mycket sällan, men i de fall kan andra enheter användas, säger Hyyppä. Flygverksamheten är bara en del av sjöräddningen, påpekar han.

Det som är dyrt är flygledningen nattetid då helikoptern återvänder och vädret är dåligt. Det här sker fem–tio gånger om året , oftast november–februari, säger Hyyppä.

I det fall Gränsbevakningsväsendet och Finavia inte når ett avtal kan det bli så att räddningshelikoptrarna efter nattliga uppdrag  i dåligt väder inte återvänder till Åbo.

– Vi flyger alltid ut men det kan vara att helikoptern efteråt landar i Stockholm, Helsingfors, Tallinn eller Tammerfors.

Fokus borde inte ligga bara på Gränsbevakningsväsendet, anser Hyyppä. Är det hela inte också en imagefråga där regionens näringsliv har ett intresse för bevarade dygnetrunttjänster, undrar han.

Gränsbevakningsväsendet har för sin del ett stort behov av att skära i kostnader.

– Det beror på två parallella anpassningsprogram, säger Hyyppä.

Det första inleddes 2013, men målet att spara in 28 miljoner euro fram till slutet av 2017. Ifjol kom ett nytt sparkrav på ytterligare 15 miljoner, fram till 2020. Därför riktas blickarna mot flygledningen i Åbo.

– Vi måste vända på alla stenar och ett objekt är de avgifter vi betalar för Åbo flygplats.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*