Äldre som inte använder internet hotas av marginalisering

Allt fler tjänster styrs till nätet. De som inte hänger med i utvecklingen riskerar bli marginaliserade varnar Åboprofessor. ÅU-foto

Tillgången till tjänster har försämrats markant för personer som inte använder internet. Pekka Räsänen, professor i ekonomisk sociologi vid Åbo universitet, tror att en del personer kommer att bli digitalt marginaliserade.

Digitalt marginaliserade personer vet inte hur man använder digitala applikationer eller elektroniska tjänster som sparar pengar och tid.
Om man beaktar det allt mer digitaliserade samhället använder bara 72 procent av finländarna internet tillräckligt ofta. Över en fjärdedel riskerar alltså att bli digitalt utslagna ifall de elektroniska tjänsterna ökar lika snabbt som hittills, står det i en artikel som publicerats i tidskriften Talous ja yhteiskunta.

Tammerforsbon Elisa Nordberg, 69, äger ingen dator. Nordberg använder inte e-post och sköter sina människoförhållanden per telefonen eller ansikte mot ansikte. Varje vecka stöter hon på någon som utgår från att hon använder internet.

– Det är irriterande att se på nyheter som har inslag som slutar med ”se resten på webben”, säger Nordberg.

Elisa Nordberg äger ingen dator. Foto: Lehtikuva

Enligt Statistikcentralen använder 71 procent av finländarna som fyllt 65 internet. Bland dem som fyllt 75 är siffran bara 31 procent. Även personer med små inkomster, de lågutbildade och personer med funktionshinder hör till riskgrupperna för digital marginalisering.

Digitaliseringen är ett av spetsprojekten för Juha Sipiläs (C) regering. Ett i grunden digitaliserat samhälle förutsätter ändå att alla medborgare är aktiva webbanvändare.

Elisa Nordgren är orolig för ålderskamraterna, av vilka en del skäms över att de inte hängt med i digitaliseringen. De är rädda för att bli beroende av utomstående hjälp. Både Nordgren och professor Räsänen säger att det inte diskuteras tillräckligt om personerna som hamnar i skuggan av digitaliseringen.

Nästa steg är att tjänster flyttar över till mobilapplikationer. Mobila betaltjänster blir vanligare och många företag erbjuder redan nu kundtjänster för enbart mobilapplikationer.

– De här kommersiella tjänsterna ligger i centrum av den digitala marginaliseringen, säger Räsänen.

Räsänen säger att de offentliga tjänsterna även i fortsättningen kommer att vara tillgängliga per telefon och pappersbrev, eftersom de enligt lagen måste finnas. Men ofta kostar de traditionella sätten att sköta ärenden extra och är svårtillgängliga.

Elisa Nordberg vill in i det sista undvika att betala räkningar per mobiltelefon eller pekdator, dosor som hon ser som kärnan i problemet. Hennes bekantskapskrets undviker smartapparater, eftersom de upplevs vara besvärliga att använda och bemästra.

Alla har inte råd med en dosa de anser vara onödig, och darrande händer och dålig syn gör pekdatorer föga lockande. (FNB)

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*