af Chapman-sällskapet i krigets spår på Kimitoön

Mårten Forss hänger upp tavlan som hans bror Macke Forss har målat inspirerad av ryssarnas och svenskarnas sammandrabbning vid Westankärrs gård.

Om krigshändelserna sommaren 1808 i Kimito hade tagit en lite annan vändning så kanske Sverige inte hade förlorat Finland till Ryssland.

Nå, det är kanske att spekulera för mycket, men slaget vid Sandöström den 2-3 augusti 1808 hade stor strategisk betydelse. Svenskarna förlorade, ryssarna fick många fördelar både till sjöss och på landbacken.

De här händelserna föll rätt snabbt i glömska –  det finns inga slagfält eller minnesstenar – men Göran Eriksson, som bor i en av grannbyarna, skrev en bok om 1808-09 års krig.

Då man 2008 uppmärksammade att 200 år hade gått sedan Sverige och Finland skiljdes åt så fick boken mycket uppmärksamhet. I går hade Kimitoön besök från Sverige – af Chapman-sällskapet som reser runt i Finland i spåren av den kanonslup som Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808  ) ritade. Både den och andra av hans idéer var anpassade uttryckligen för skärgådsförhållanden och var till stor nytta för svenskarna i skärgården.

– Han var den första att göra skeppsritningar på vetenskaplig grund. Han gjorde bland annat farttester i vattenrännor, och han skapade formler som används ännu i dag, säger Staffan Hansson, ordförande för af Chapman-sällskapet.

Han är pensionerad domstols- och riksdagsjurist som efterhand har blivit allt mera intresserad av historia och sjöfart.
– Vårt sällskaps främsta uppgift är att sprida kunskap om af Chapman, som var ett riktigt geni. Det var också han som utarbetade det koncept som gav Sverige den stora segern vid slaget om Svensksund 1790. af Chapman insåg det lönlösa i att två armador mitt emot varandra ligger och skjuter på varandra, utan att endera får någon avgörande seger. Hans koncept handlade om att manövrera listigare än så, säger Hansson.

I dag förknippar väl de flesta namnet af Chapman med den fullriggare som i Stockholm används som flytande hostel – hur är allmänhetens intresse för historia överlag i dagens Sverige?

– Det händer så mycket i världen att allt flera kanske börjar få känslan av att man borde kunna lite mera om vad som har utspelat sig  i det egna landet, säger Hansson.

Han tillägger att intresset för Finland har han allt sedan barnsben då familjen tog emot finska krigsbarn.

I går trivdes han väl med en dag på Kimitoön, börjande med besök på Westankärrs gård några kilometer från Sandöström. Här förevisade Mårten Forss huvudbyggnaden som visserligen är ombyggd men ändå har stockar kvar sedan den dramatiska afton då ryssarna redan hade bänkat sig till segermåltid.

Svenskarna fick veta att ryske generalen Fredik Vilhelm von Buxhoevden hade bara 50 ryssar med sig. Det gav svenskarna idén att ta honom till fånga. Men ryssarna klarade sig, låt vara att von Buxhoevdens kraschaner blev svenskt krigsbyte – som för övrigt lär ha uppskattats väldigt av kung Gustav IV Adolf.

Men kraschanerna hjälpte inte, Finland hade gått förlorat och kungen blev avsatt.

Utöver Westankärr besöktes också Tolfsnäs,  Lövö och i S:t Karins Lemo strand, alla platser där slag stod.
Med i Westankärr var hembygdsforskarna Ulla Andersson, Nils-Henrik Nykänen och Kai Ekbom från Kimito.

af Chapman-sällskapets ordförande Staffan Hansson överräckte en keps med sällskapets emblem till Mårten Forss som tack för presentationen av Westankärr.
Finlandsbesök. af Chapman-sällskapets medlemmar samlade i Westankärr med värd och ortsbor.
Göran Eriksson är konsult, inte historiker på heltid, men kan sin historia.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*