Advokater oroade över lagberedningen

GRANSKARE. Nu föreslår advokatförbundet ett organ som granskar grundlagsenligheten i nya lagar i ett tidigt skede. – Rådet skulle också granska hur rättigheterna efteråt förverkligas i praktiken, säger advokat Stefan Wikman. Foto: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto

Finlands advokatförbund vill instifta ett råd som kontrollerar att nya lagar följer grundlagen. I dag är lagberedningen ofta bristfällig på grund av brådska, bristande resurser och politiskt tryck.

Månaderna före jul fick regeringens lagberedning i jourreformen hård kritik, bland annat från justitiekansler Jaakko Jonkka. De luddiga formuleringarna om hur den svenskspråkiga vården skulle tryggas väckte starka reaktioner både bland folket och politikerna i riksdagsoppositionen.

Diskussionen kom inte som någon överraskning för Finlands advokatförbund, som redan en längre tid varit oroade över utvecklingen. Nu föreslår förbundet flera åtgärder för att de grundläggande mänskliga rättigheterna ska tryggas i lagberedningen.

– Lagberedningen drivs väldigt långt av politiska målsättningar, men man måste ändå trygga de grundläggande rättigheterna. Nu får man ibland känslan av att det går lite väl snabbt, säger Stefan Wikman, advokat i Vasa och svenskspråkig representant i advokatförbundets styrelse.

Anser förbundet att regeringens lagberedning är problematisk?

– Det finns skäl till oro och till att vidta åtgärder. Lagberedningens kvalitet har åtminstone inte blivit bättre och vi försöker påpeka några konkreta saker som man kunde överväga, säger Wikman.

Ett av förslagen är att i anslutning till Statsrådets kansli inrätta ett oberoende råd som granskar de nya lagar som bereds ur grundlagssynvinkel. Rådet skulle inte ersätta grundlagsutskottet, som i dag granskar grundlagsenligheten i de beslut som riksdagen fattar, utan stöda det.

– Rådet skulle granska lagarna i ett tidigare skede så att det inte går så att man bereder en lag och först efteråt börjar fundera över om de grundläggande rättigheterna tryggas, säger advokatförbundets ordförande Jarkko Ruohola.

FÖRSLAG. Regeringen har fått en hel del kritik för bristfällig lagberedning och Advokatförbundet, under ledning av ordförande Jarkko Ruohola, ger nu förslag på hur den kan förbättras. Foto: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto

I våras tillsatte regeringen Rådet för bedömning av lagstiftningen, men det har främst i uppgift att granska lagarnas ekonomiska konsekvenser. Det nya rådet skulle å sin sida granska hur lagarna uppfyller grundlagen.

– Vi vill att lagarna ska granskas av rådet också efteråt, inte bara innan. Rådet skulle också granska hur rättigheterna förverkligas i praktiken, säger Wikman.

Förbundet vill också göra en ändring i grundlagen. I dag kan en domstol låta bli att tillämpa en lag om den uppenbart står i strid med grundlagen, men i praktiken är det svårt.

– Vi vill ändra formuleringen så att det räcker med att en lag står i strid med grundlagen för att man inte ska behöva tillämpa den, säger Ruohola.

Förenklat handlar det om att ge grundlagen mer tyngd. Ruohola betonar ändå att det inte handlar om att ogiltigförklara hela lagar, utan bara om att i enskilda fall låta bli att tillämpa dem.

Kunde till exempel jourreformen bedömas annorlunda med en sådan här lagändring, Stefan Wikman?

– Det är ganska långt gående slutsatser. Jourreformen är ett politiskt beslut och i nuläget inget domstolsärende. Ändringen skulle snarare tillämpas när en domstol handlägger ett fall och man tycker att de lagar som bör tillämpas i ärendet står i uppenbar konflikt med grundlagen.

Han säger ändå att diskussionen om jourreformen verkar ha väckt intresse för juridiska frågor också bland allmänheten.

– Folk kontaktar oss och undrar hur det kan gå till så här och om vi inte har lagar som kan förhindra det, säger han.

Finlands advokatförbund stöder ändå inte förslaget om en författningsdomstol, som bland annat Svenska folkpartiet föreslog före jul.

– Vår lagstiftning följer oftast grundlagen, det handlar om enskilda fall som skulle behöva en sådan domstolsgranskning. En författningsdomstol känns överorganiserat och inte heller klokt ur ekonomisk synvinkel, säger Ruohola.

FNB–SPT

 

Fakta: Advokatförbundet föreslår:

… ett oberoende råd som granskar grundlagsenligheten i regeringens lagförslag i ett tidigt skede.

… nya lagar som kan påverka de grundläggande mänskliga rättigheterna ska skickas för bedömning till justitieministeriets lagberedningsavdelning.

… att justitieministeriets lagberedningsavdelning ska få betydligt mer resurser och fler anställda.

… att justitiekanslersämbetet tydligare ska få möjlighet att koncentrera sig på lagberedningen och på att stöda den så bra som möjligt.

… en ändring i grundlagen som gör det lättare att i en domstolsprocess låta bli att tillämpa en lag om den strider mot grundlagen.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*