Åbos stadsdirektör är besviken på regeringen

Jämför sig inte med Jan Vapaavuori. Helsingfors borgmästare har blivit landskapsreformens största kritiker. Minna Arve är också besviken på regeringens beslut men försöker hitta lösningar. Foto: Mia Hämäläinen

Landskapsreformen riskerar beröva Åbo på resurser men inte på arbetsbördan och det ansvar som staden måste fortsätta ta också efter reformen.

Det säger stadsdirektör Minna Arve, som är besviken på hur Åbo och andra storstäder behandlats av regeringen Sipilä.

Åboregionen är inne i en glödhet period och staden smider medan järnet är varmt. Det handlar om att vara nära företagen och se till att de har vad de behöver för att utnyttja tillväxten.

Åbo har ett stort ansvar i det här avseendet, säger Arve, och det försvinner inte i och med landskapsreformen.

Problemet är att i och med reformen flyttas de så kallade tillväxttjänsterna – som ska främja företagsamheten och sysselsättningen – från staden till landskapet, och resurserna med dem.

Det här skapar en oklar rollfördelning mellan Åbo och landskapet – alltså den nya förvaltning som efter reformen tar över en rad av kommunernas lagstadgade uppgifter.

– Allt är väldigt oklart men avancerar trots det snabbt, och vi måste samtidigt fatta stora investeringsbeslut med tanke på tillväxten.

Arves poäng är att i en stad av Åbos storlek kommer förvaltning att bära ett tungt lass även om en del det nuvarande ansvarsområde flyttas till landskapet.
Det uppstår en obalans mellan de resurser som flyttas bort och det ansvar som blir kvar.

– Det är inte så enkelt som att ta 40, 50 procent av förvaltningen och flytta den till landskapet. Vi har dessutom tidigare satsat på att ha en effektiv förvaltning, och nu visar sig det vara en dålig sak, säger Arve och ler snett.

Regeringen har beviljat Nyland en särlösning i frågan om tillväxttjänster. Där behåller kommunerna makten över tjänsterna genom en samkommun.

Lösningen motiveras bland annat med huvudstadsregionens betydelse för hela landets ekonomi. Samtidigt visar utredningar att tillväxten i Åboregionen också gynnar stora delar av Finland.

Arve säger att Åbos budskap, tillsammans med Uleåborg och Tammerfors, hela tiden varit att de stora städerna ska få behålla ansvaret för tillväxttjänsterna.

– Jag är faktiskt besviken att det inte gick att ordna.

Hur nära står du din partikollega Jan Vapaavuori och hans kritik mot landskapsreformen?

– Jag tänker inte på saken så. Jag försöker hitta de bästa lösningarna för Åboregionen och fundera på framtida lösningar.

Arve vill lyfta diskussionen om städernas betydelse, för vare sig man gillar det eller inte så bor en klar majoritet av finländarna i städer – som genererar en stor del av Finlands BNP.

Städerna måste ges tillfälle att stöda tillväxten, för hela Finlands skull. Ingen förlorar på att det går bra för städerna, motiverar Arve.

Hur viktigt är resultatet i nästa riksdagsval med tanke på att det blir nästa regering som fattar beslut om frågor som är viktiga för Åbo, till exempel entimmeståget till Helsingfors?

– Oberoende av hur regeringen ser ut måste den hitta lösningar som hjälper Finland att gå framåt. Det här innebär beslut om stora infrastrukturinvesteringar. Hela södra Finland och främst huvudstadsregionen skulle gynnas av entimmeståget. Urbaniseringen är en megatrend med en koncentrerande kraft. I ett litet land som Finland kan det i värsta fall betyda att det enbart är Helsingfors som växer. Därför behöver vi investeringar som ger en jämlik tillväxt. Därför betonar jag entimmeståget, men också satsningar på utbildningen.

Ekonomiskt går det bra just nu men hur undviker man i Åbo att bli övermodig i investeringarna?

– Vi har inte råd att överinvestera och det är viktigt att ha en så realistisk uppskattning om befolkningstillväxten som möjligt. Vi försöker hela tiden få noggrannare beräkningar för att kunna utveckla servicenätet rätt, men inte för mycket. Man måste vara ödmjuk, övermod är en dålig väg.

Arve var i slutet av februari, tillsammans med politiker och andra tjänstemän från staden, i franska Nantes för att bekanta sig med stadens kollektivtrafiklösningar.

Om de två alternativen, det vill säga spårvagnar och eldrivna dubbelledade bussar, säger hon att båda har olika typer av för- och nackdelar, men innan hon säger sin åsikt vill hon höra utlåtanden om stadens kollektivtrafikutredning, ta del av nya beräkningar och, som sagt, få mer exakta prognoser på befolkningstillväxten.

– Men jag har försökt hålla mig lugn – ”cool” – i diskussionen om kollektivtrafiken. Den tycks gå lite het för tillfället.

”Bra att övergreppen avslöjades”

En av de saker som Minna Arve underströk när hon i egenskap av stadsdirektör för första gången hade stormöte med stadens förmän var att nolltolerans råder vad gäller rasism, trakasserier och övergrepp.

Bara några månader senare uppdagades att en lärare hade förgripit sig på elever i skolan Luostarivuoren koulu men att övergreppen hade tystats ner. Det här skedde på 1990-talet, långt före Arves tid, men hon var snabb med att be om ursäkt för det inträffade.

Staden gjorde också mera än så, säger Arve. När man utrett och konstaterat att det inte fanns juridiska möjligheter att agera informerade man, via Wilma, alla elevers föräldrar om vad som gäller i staden i dag och hur man agerar om övergrepp uppdagas.

En påminnelse gick också ut inom stadens organisation och reglerna uppdateras som bäst, säger Arve som också diskuterat med talespersoner för de elever som utsattes för övergreppen.

– Vi har informerat om hur de som vill kan använda sig av stadens stödtjänster.

Det var en tystnadskultur som gjorde det möjligt att sopa övergreppen under mattan. Är Åbo stad kvitt den kulturen?

– Det är en stor organisation och jag kan inte veta med säkerhet, men alla på staden som jag gått igenom fallen med har varit chockade. Det var bra att det kom fram, så att vi kan säga hur vi agerar i dag. Det var också bra för dem som utsattes för övergreppen. Några har tagit kontakt och tackat för att jag bad om ursäkt. De upplever att det är första gången de tas på allvar.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*