Åborektorer och folkvalda oeniga om parallellklasser i Sirkkala skola

Sirkkala skolas rektor. Elise Kurtén säger att nya skolbyggnader behövs. Men Sirkkala skola behöver inte tre parallellklasser. ÅU-foto

De svenska skolrektorerna i Åbo och stadens folkvalda har olika uppfattningar om vad som är ett möjligt och realistiskt elevantal i Sirkkalakvarteret.

På tisdag kväll gick undervisningsnämndens svenska sektion mot rektorernas åsikt om att nybyggen i kvarteret ska utgå från två parallellklasser i Sirkkala skola.

Sektionen vill att planläggningen utgår från tre parallellklasser. Det skulle betyda att en klass flyttar från Cygnaeus skola till Sirkkala och att elevupptagningsområdena justeras, kanske till och med slopas.

Elise Kurtén, rektor vid Sirkkala skola, säger att rektorerna funderat på vad som är realistiskt, på vad som inte förargar föräldrarna och hur flexibla lösningar kunde se ut.

Enligt Kurtén är det realistiskt att tro att prognoserna om elevantalet håller på lång sikt, även om de är i underkant på grund av att de inte inkluderar tvåspråkiga elever, nyinflyttade elever och elever från kranskommunerna.

Sirkkalakvarteret behöver nya skolbyggnader, men enligt Kurtén motiverar inte elevantalet tre parallellklasser.

– Siffrorna säger inte att vi borde gå från en årskull på 40 elever till en på 60 elever.

I viss mån är frågan om parallellklasser en definitionsfråga, tror Kurtén. Hon ser gärna att Sirkkalabackens skola, skolan för elever med specialbehov, integreras i Sirkkala skola.

Då skulle betungande dubbel administration slopas och Sirkkalas elever kunde gå i Sirkkalabackens skola, och vice versa. Det skulle i sin tur skapa en sorts tredje parallellklass, vars storlek skulle variera enligt behov.

Kurtén vill, precis som Cygnaeus rektor Nicke Wulff, inte ändra på elevupptagningsområdena, och Wulff, som satt med under sektionens möte på tisdagen, tror att det inte kommer att ske på ett tag.

Han säger att medan sektionen ville försäkra sig om att staden bygger tillräckligt stort i Sirkkalakvarteret då Kärnhuset ersätts och samtliga elever i kvarteret får mer ändamålsenliga lokaler så vågade rektorerna inte hoppas på för mycket.

– Pessimisten blir inte besviken. Vi som jobbar i skolorna har annan bakgrundsfakta än de förtroendevalda.

Barbro Schauman (SFP), ordförande för den svenska sektionen, säger att sektionen helst hade remitterat beredningen eftersom den upplevdes vara bristfällig.

Tidtabellen tvingade trots allt fram ett beslut.

– Beredningens förslag utgick från den operativa verksameten men sektionen måste tänka strategiskt. Åbo är en attraktiv stad med en ökande folkmängd och med ett ansvar för de svenska elever som kommer från kranskommunerna.

Det svenska skolväsendet är i en trängd situation på grund av att elevprognoserna inte är tillförlitliga, säger Schauman. De senaste åren har skolorna i Åbo tagit emot 25 procent mer elever än vad prognoseran förutspått.

Också nya Braheskolan har visat sig vara för liten.

– Väggarna bågnar. Jag förstår rektorernas position men vi måste tänka 15–20 år framåt. När de här byggplanerna förverkligats kommer vi inte att få nya skolbyggnader på ett bra tag

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*