Åbo upplever fortfarande ett uppsving inom bostadsbyggandet – men kulmen verkar vara passerad

Det här höghuset i Slottsfältet byggs i trä. Foto: Jan-Ole Edberg

För tillfället byggs 1 500 nya bostäder i stan. Drygt 1400 av dem är höghusbostäder.

Åbo upplever fortfarande ett uppsving inom bostadsbyggandet även om kulmen verkar vara passerad.

Under årets åtta första månader har byggnadsprojekt omfattande 1 500 nya bostäder startats. Det är 200 färre jämfört med samma period i fjol då byggnadsarbeten på 1 700 bostäder startade.
Men så var fjolåret också ett rekordår när det gäller antalet beviljade bygglov och påbörjade bostadsbyggen. Det gör att också rekordmånga bostäder blir klara under det här året. Hittills i år har 1 740 bostäder blivit inflyttningsklara, vilket är betydligt fler än i fjol.

Höghusbyggandet dominerar. För tillfället byggs 1 420 höghusbostäder och 80 småhus, det vill säga egnahemshus och radhus.

Småhusbyggandet är koncentrerat till områden utanför stadens centrum som Övre S:t Marie, Kärsämäki och Hirvensalo.

Höghusbostäderna däremot byggs överallt i stan. Det handlar dels om kompletterande höghusbyggen i centrum och i förorterna och dels om byggen i större bostadsområden.
För tillfället byggs nya bostäder i området invid köpcentret Skanssi, i Kakolabacken och i Slottsfältet och Harpunkvarteret nära Åbo hamn.

Snart startar byggandet av ytterligare ett bostadsområde nära hamnen. Bygglov har nyligen beviljats för de första höghusen i Hertigs hörn, ett nyplanerat bostadsområde invid Hertig Johans Parkgata.

Sedan årsskiftet fram till slutet av augusti har byggnadsnämnden i Åbo beviljat bygglov för 1 480 nya höghusbostäder. Det är en klar minskning jämfört med motsvarande period i fjol då 1 700 bygglov beviljades.

Också året innan beviljades fler bygglov för nya höghusbostäder jämfört med i år.

Leena Salmelainen, direktör vid stadens byggnadsinspektion, räknar ändå med att byggandet fortsätter att vara livligt de närmaste åren trots att tillväxten mattats av.

– Visst finns det tecken på att byggandet börjar avta då byggloven blir färre. Men min bedömning är att den positiva strukturomvandlingen alltjämt fortsätter i Åboregionen inte minst tack vare varvet. Dessutom är byggföretagen fortfarande ivriga på att bygga. De försöker utnyttja uppsvinget i branschen och den goda efterfrågan på bostäder så mycket det bara kan, säger Salminen.

– Tittar man dessutom på hela byggnadssektorn och tar med också offentliga byggnader ökar den totala byggnadsvolymen för tredje året i rad, säger hon.

Hon räknar också med att reparationsbyggandet fortsätter att vara livligt.

– Åbo är en gammal stad och det gör att det alltid finns gamla hus som är i behov av reparationer.

En trend som hon noterat i fråga om bostadsbyggandet är att andelen små bostäder ökar.

– Det byggs fler ettor och tvåor än förut. Det finns till och med nybyggen där de små bostäderna dominerar. Tidigare var det vanligt att bygga hus där hela sortimentet fanns, allt från ettor och tvåor till större bostäder på 3–4 rum och kök. Fortsätter trenden kan den orsaka sociala förändringar i boendet då det finns bostadsområden med en stor andel singelhushåll och få barnfamiljer, säger Salmelainen.

Leena Salmelainen, direktör vid byggnadsinspektionen i Åbo stad. Foto: Jan-Ole Edberg

 

LÄS OCKSÅ:

Byggandet i Kakolabacken i Åbo går på högvarv

Warmias golvvärme värmer allt fler hus: Byggboomen har gett S:t Karinsföretaget ett lyft

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*