ÅU 25.10.2018 04:54

På lördagen marscherade kring 10 000 människor på gatorna i Helsingfors.
Det handlade om den största klimatmarschen i Finlands historia.
En femtonårig klimataktivist från Stockholm höll tal där hon berättade att hon strejkar från skolan för att rädda klimatet.
– Klimatkrisen har redan blivit löst. Vi vet redan fakta och lösningarna. Allt som vi måste göra är att vakna upp och förändras. Det som ni gör nu, det kan inte vi barn ändra i framtiden, sa hon.
Vetenskapen har gett svaren, nu måste vi agera.
Det börjar så småningom vara klart för alla hur betydande och långtgående påverkningar klimatförändringen har om vi inte bromsar i tid.
Översvämningar, mörka vintrar, extrema väderfenomen och klimatflyktingar kommer att vara exempel på påverkningar som direkt berör även Finland – för att inte tala om värmeböljor, stigande havsyta, svält, torka och stormar i speciellt de fattigaste delarna av världen.
Visste du att klimatförändringen dessutom försämrar till exempel Östersjöns tillstånd? Ju mera det regnar istället för att snöa, desto mera näringsämnen rinner ner i havet.
När salthalten minskar och vattnet blir varmare ökar också effekterna av den så kallade inre belastningen när gamla näringsämnen i havsbottnen återaktiveras.
Detta kan omintetgöra näringsminskningarna som vi gjort under årens lopp. De blågröna algerna tackar.
Klimatförändringen påverkar hela samhället och ekonomin.
De kommande åren kommer att vara avgörande, då utsläppen måste börja sjunka radikalt med detsamma.
Tillsvidare har de fortsatt att öka år efter år.
Vi måste göra allt och alla måste göra sin del.
Men är det vår sak att göra ändringar då andra stater också förorsakar utsläpp, frågar vissa.
Det räcker helt enkelt inte att säga att någon annan har större utsläpp.
De måste ändra sitt agerande, och vi måste ändra vårt.
Om man gör det tidigare och inte senare blir det billigare och lättare.
Om inte Finland, världens tryggaste, mest stabila och lyckligaste land med förmögenhet och utbildning i toppklass kan vara ledare i kampen mot klimatförändringen, vem kan det då?
Därför måste både EU-parlamentsvalet och riksdagsvalet bli klimatval.
Klimatfrågan måste vara med i alla beslut som tas.
Vi står i skuld till våra barn att rädda deras framtid.
Staten har tillsvidare inte varit ledare i klimatfrågor.
Skogarna huggs ner och man stöder föroreningen av miljön med flera miljarder.
Däremot har vissa städer agerat och varit föregångare i klimatarbetet.
Till exempel Åbo har som syfte att bli klimatneutralt år 2029 då staden fyller 800 år.
Våra utsläpp har också minskat berömvärt under de gångna åren, och arbetet fortsätter.
Nu borde staten följa städernas modell och sätta klimatneutralitet 2030 som mål.
Fossila bränslen samt torv måste ges upp under 2020-talet och naturgas samt olja i trafiken under 2030-talet.
Vi måste ta bättre hand om våra skogar och andra kolsänkor.
Enligt studier skulle ett energisystem som baserar sig på förnybar energi ge mer jobb än den nuvarande fossila ekonomin.
Jobb kommer att skapas speciellt inom högutbildade sektorer.
Den internationella arbetsorganisationens ILO uppskattar att övergången till ren energi skulle som netto skapa 18 miljoner nya jobb under det närmaste årtiondet.
Den viktiga frågan är: Hur många av dessa vill vi få till Finland?
Det är samhällets jobb att göra klimatneutrala val lätta, billiga och trevliga att välja.
Energiproduktionen, trafiken och mat samt den övriga konsumtionen är de sektorer där störst förändring krävs.
Den goda nyheten är att vi fortfarande har alla möjligheter att göra förändringen.
Dessutom är klimatvänliga val inte så svåra.
Att cykla är trevligt.
Vegemat är gott.
Förnybar energi är uppåtgående.
Städerna utmanar staten om världens ledande klimatarbete.
Hur svarar Finland?
Lokala riksdagsledamöter och politiker som skriver kolumner i ÅU med jämna mellanrum är Stefan Wallin (SFP), Eeva-Johanna Eloranta (SDP), Li Andersson (VF), Saara Ilvessalo (Gröna) och Saara-Sofia Sirén (Saml).

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln