INKAST: Kaos bakom kulisserna

Kommer Åboland att överleva vårdreformen? Sannolikt överlever Åboland, men då gäller det att ha is i magen.

Nationellt verkar hela vårdreformen igen vara i vågskålen efter ett nytt bakslag i grundlagsutskottet under sommaren. I dagens läge torde det vara omöjligt att säga om det blir en vårdreform år 2020 och i vilken omfattning. Sannolikt blir det någonting, men vad innehållet kommer att vara, kan nog ingen veta.

Mot bakgrund av detta spelar nog de organisationer och kommuner hasard med skattebetalarnas pengar, som nu fattar långsiktiga beslut om social- och hälsovårdsfrågor med hänvisning till en kommande vårdreform.

Det är relativt enkelt att förstå den privata sektorns stora intresse för speciellt äldreomsorgen. Här talar vi om miljardbusiness som de stora privata aktörerna gärna tar hand om. De privata bolagen har närmat sig nästan alla kommuner i Finland, lovat guld och gröna skogar med hopp om att få köpa rubb och stubb, för att senare kunna agera med tanke på största möjliga effektivitet och avkastning. Ett aktiebolags vision och mission avviker trots allt helt och hållet från offentliga sektorns målsättningar. Den privata sektorn är viktig och privata alternativ behövs definitivt, men att skapa en modell där privata aktörer även dirigerar framtida behov och strukturer är ytterst riskabelt. En bra balans mellan det privata och det offentliga skapar valmöjligheter för användarna och bibehåller samhällets påverkningsmöjligheter.

Ur ett åboländskt perspektiv verkar situationen vara spretig och till och med aningen kaotisk. Åbo ser helst att staden får fortsätta producera vård i egen kommunal regi även efter en eventuell vårdreform. Åbo har således samma intresse som alla andra stora städer i vårt land. Landets största städer upplever en landskaps- och vårdreform närmast onödig. Åbos intresse för åboländska lösningar finns delvis, men kräver nog i så fall aktivitet och samstämmighet av Pargas och Kimitoön.

Pargas tar det relativt lugnt om följer aktivt med läget, samt planerar för olika modeller i framtiden. Sannolikt har de privata bolagen också friat till Pargas, på samma vis som det gjort till alla andra kommuner. Vad man kunnat iaktta, har Pargas varit ganska oberörd och klarat av att motstå lockelserna. Pargas har också lyft fram betydelsen av att hitta långsiktiga åboländska lösningar, där även Åbo och Åbolands sjukhus ingår. Ser man rent ekonomiskt på saken, så har Pargas en stabil situation. Inga panikbeslut behövs.

Kimitoön verkar vara ivrig att gå in för privata lösningar. Hur går det med olika åboländska modeller om Kimitoön väljer att sälja bort hela verksamheten inklusive fastigheter? Försvinner äldreomsorgen från kommande gemensamma vårdlösningar i Åboland, så försvinner sannolikt också lönsamheten i dessa lösningar. Vad händer om man säljer allt och skapar ett privat lokalt oligopol? Kimitoön torde för tillfället ha en lika stabil ekonomi som Pargas. Med enbart ekonomiska argument torde det inte gå att motivera kommande beslut, speciellt då vi egentligen inte vet någonting om hur framtiden ter sig och vilka prissättningsmekanismer som kommer att gälla framöver.

I Finland har en vårdreform varit på väg sedan år 2005. Beroende av vilken regering vi har haft, så har innehållet i reformpappren varierat. Vi har riksdagsval igen våren 2019. Hur ser regeringen ut efter valet? Vad händer med landskaps- och vårdreformen med en ny regering? Vore det klokt att fira midsommaren år 2019, innan definitiva och oåterkalleliga lokala och regionala beslut med hänvisning till en mycket oklar och osäker social- och hälsovårdsreform fattas?

Kanske det just nu finns anledning att verkligen våga skynda långsamt.

Tom Simola

Ansvarig redaktör

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*