Ernholmsprojektet är större än väntat

Det aktuella området ligger vid Kyrkviken strax före infarten till Kyrkbacken. ÅU-foto

Åbo yrkeshögskola har sammanställt en förstudie av Ernholmsprojektet som går under arbetsnamnet ”Nauvon ranta-Nagu strand”.
I den digra rapporten på 64 sidor presenteras projektet ingående ur flera synvinklar, bland annat har de studerande gjort hypotetiska uträkningar för hur projektet skulle påverka den kommunala ekonomin i Pargas.

Studien tar fasta på att det skulle byggas 260 bostäder på det drygt 20 hektar stora området på Ernholm, strax utanför Kyrkbacken. Enligt preliminära uträkningar skulle den sammanlagda bostadsytan uppgå till 19 140 kvadratmeter, vilket skulle ge ett medeltal på drygt 70 kvadratmeter per lägenhet. I praktiken skulle storleken variera mellan 50 och 105 kvadratmeter. Husen skulle i första hand vara radhus som sköts som bostadsaktiebolag.

Studien utgår från att största delen av bostäderna skulle vara så kallade andrahands-bostäder för ägarna och att de flesta skulle vara skrivna på någon annan ort. Med två invånare per lägenhet skulle det betyda 520 nya boende på Ernholm.

Om tio procent av dem skulle mantalsskriva sig i Pargas skulle intäkterna från kommunalskatten bli drygt 386 000 euro per år baserat på en medelinkomst på 37 000 euro i året.

Markområdet omfattar cirka 20 hektar. Här kunde byggas upp till 260 bostäder. Karta: Pargas stad

I rapporten framgår också hur fastighetsskatten skulle påverkas av projektet. Beroende på lägenheternas storlek och tomtpriser kunde den sammanlagda skatteintäkten för Pargas stad stiga till nästan 700 000 euro per år. Rapporten konstaterar att stadens utgifter för ”Nagu strand” blir mindre än inkomsterna och att projektet därför på lång sikt skulle gynna den kommunala ekonomin.

På tio år kunde skatteintäkterna uppgå till 6,5 miljoner euro.

Projektet skulle också vara bra för det lokala näringslivet i form av flera kunder för butiker och restauranger, och mera jobb för disponenter, fastighetsskötare, byggföretag och så vidare.

Som en central del av projektet lyfter rapporten fram svårigheten för båtar att ta sig under Krogbron mellan Ernholm och Kyrkbacken. Bron borde därför byggas om till en klaffbro så att också segelbåtar kunde ta sig till Södra hamnen. Farleden borde också muddras och fördjupas till 2,4 meter.

Den ökande mängden fritidsbåtar och de nya invånarna skulle stärka Nagus livskraft och öka efterfrågan på både privat och kommunal service vilket skulle öka chanserna att bevara till exempel hälsocentralen och trygga färjtrafiken i framtiden sägs det i studien.

I rapporten lyfts också ett varnade finger för att förväntningarna på en god avkastning för staden lätt kan bli för högt uppskruvade. En för stram tidtabell, finansiella risker och stora investeringar i början av projektet kan leda till att det hela blir olönsamt och att Pargas går miste om möjligheten att öka sina skatteintäkter.

 

Pargas hoppas fortfarande på Ernholmsprojektet

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén vill fortsätta dialogen med markägarna på Ernholm för att kunna ro ”Nagu strand” i hamn.

– Vi är fortfarande intresserade av området och med tanke på att utveckla centrum skulle den naturliga riktningen vara mot Ernholm.

Staden har en del osålda tomter vid Hemsundet i Finby, väster om Kyrkbacken, men det området kan inte jämföras med Ernholm, säger Nygrén. Där finns också attraktiva tomter, men de ligger lite vid sidan om, säger han.

– Det går inte att utveckla Nagu enbart med de perifera områdena.

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén. ÅU-foto

Det konsortium som Pargas stad samarbetar med har inte kommit ut i offentligheten och det är höljt i dunkel vilka bakgrundskrafterna är. Nygrén säger att sammanslutningen har en vision över området, men att det i sista hand är staden som ställer villkoren för planeringen av området och att de privata intressena inte kan styra hur slutresultatet blir.

Han säger att det är ovanligt att någon vill vara med om att utveckla ett så perifert område som Nagu.

– Det är värdefullt att det finns ett konsortium som har intresse, kunnande och vilja att delta i samhällsutvecklingen. Det är inte vardagsmat för oss.

Hur stor besvikelse är det om projektet går om intet?

– Den största besvikelsen är för Nagu. Det är många som har uttryckt sitt stöd för projektet och många som är besvikna om det inte blir av. Men det är onödigt att spekulera. Vi jobbar vidare för att nå en lösning med markägarna och hoppas att de kommer på andra tankar.

Markägarna har tidigare meddelat staden att de inte är intresserade av en försäljning av marken som tillhör Ernholm gård. Området ägs av Gitta Franzén och ett oskiftat dödsbo med hennes barn och barnbarn som delägare.

Markägarna vill i det här skedet inte kommentera förhandlingsläget.

 

LÄS OCKSÅ: Markägarna förkastar Pargas stads anbud

 

 

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*